emma karlsson

Ännu en ledig dag, jag gillart asso och dessutom är det två hela veckor kvar av min ledighet. Men tro inte att jag är lat för att jag är ledig, näni jag stonkar o står i. Idag har jag fått mycket gjort, skolan en sväng drog även en repa på stan för att uträtta lite skit, sedan rida mitt älskade troll Nissepung och han skötte sig exemplariskt sedan bar det ut mot andra sidan stan för att rida Johannas häst även hon var outstanding! Mammsi fick även rida en stund och hon är rätt duktig faktiskt dock med lite hjälp från marken hehe.

Denna helg blir ovanligt lugn (i skrivande stund). Hittar säkert ingen tid att finna mitt inre lugn i min vardag så att säga hahha! Önskar att jag bara kunde släppa allt och styra kosan upp mot dalarna där min andra hälft befinner sig, men jag är väl lite av ett kontrollfreak, dock utan koll! Nästa helg styr vi mot Mjölby med tävlingshumöret i högsta hugg och hälgen efter det packar vi våra väskor för att tillbringa en långhelg i södertälje, det placet är mysigt. Nisse är den enda som får följa med, på något sätt är han en utav mina favoriter trots att han har förmågan att alltid göra tvärtimot, men han vet hur man charmar. Den lilla Juvelen derimot finns det inte ord för, vackra häst!

Vet inte hur dessa meeting kommer bli utan sundetgänget, nu är vi splittrade och sorgsna. Inga mer galna tillställningar, inga mera sjuka grejer, inget mera oss helt enkelt. Alla dessa tillställningar kan ha varit bland de bästa stunderna i mitt liv, livet som groom må vara det bästa som finns. Men ännu vägrar jag nog att tro på att detta år inte kommer åter. Jag vet att allt kommer att bli bra, jag kommer hamna på något bra place o leva lycklig i alla mina dagar? Dock kan jag inte förstå hur livet kommer att se ut utan Frida, hon är ju min själsfrände och min glöd! Men på något sett så kommer även detta lösa sig... 
Så länge det finns liv så finns det hopp.