only one
Home is wherever Im with you.
don't worry
forever mine, forever our.
ALLT ♥
whit love
we just happen'
but nobody gona love more than i do..
moments of gold
Efter en ledig helg så borde man känna sig lite mer utvilad men nae, inte jag, lika jävla matt, grå och trisst som innan. Vill inte åka hem igen, inte nu, vill vara kvar här hemma i norrköping, mitt riktiga hem. Med mina bästa vänner som gör mig så lycklig dygnet runt, det var länge sen jag skrattade såhär mycket, vilket behövdes. Spenderat större delen av helgen med min soulmate johanna, hon är bäst, eller lite mer som vi brukar säga; vi är bra på allt man ska va dålig på och dåliga på allt man ska va bra på, sorgligt men sant, men fy vad kul vi är, tänk om alla hade vänner som oss.
Fredagen blev väl inte riktigt som jag tänkt mig, men tänk vad tråkigt ospännande allt skulle bli om allt gick som på smort. Men framåt em började allt styra upp sig, en tripp till systemet så ska väl allt ordna upp sig frammåt kvällningen och visst gjorde det dä. Vi styrde kosan till madde bonde på bondelandet, korkade upp och dansade oss varma. Väldigt trevlig kväll med mina absoluta favoriter genom alla tider, HG♥ Finns inga som gör mig lyckligare än de, never gone.
Lördagen hade jag inget planerat för första gången på flera månader vilket började med en väldigt skön känsla men ni som känner mig vet att jag blir utråkad efter dryga timmen, så jag letade upp johanna efter nattens bravader och lunchade lite på stan sedan började jakten efter plånboken som försvann dagen innan, men tur som vi alltid har så var även den på plats efter lite sökande. Begravde även min mobil efter gårdagens bravader, köpte sedan en ny gangsta mobil för 249 kr, vilket kap! Kvällen bjöd på några fina åkturer genom stan för att sedan hamna hos Elin för lite chillidill, men en halv film pallade vi med innan det blev krogensnack och sant som vi sa, på krogen vi va. Fast kvällen slutade rätt dålig men vad gör det om hundra år....
nee nu blir det världscupen, popcorn och lite vin o sedan ett varmt bad för att sedan återvända till mantorp och en ny jobbperiod.....har ångest, tillhör inte vanligheterna.
:)
live.love.learn.laugh.
ibland måste man låtsas som man inte ser någonting, man måste nog leka både blind och döv ibland. Ignorera alla känslor och le åt det lilla och det är precis vad jag gör just nu, jag behöver ny luft.
Allt är som det ska men inget är som det borde, jag saknar mitt liv men visst trivs jag toppen här, alla är verkligen toppen. Vad skulle jag göra utan mina johanssons, gå under tror jag!
Att va lite ledig kankse är det enda jag behöver just nu för att jag ska bli Emma igen, vad vet jag, men tusan vad jag gillar mina hästar, de är verkligen bäst, inte en dag utan de. Nu ska jag sova så tröttheten går över. xoxo
.
Lever min dröm?
helg
En vacker dag så ska ni få en riktig prestation av mina hästar/arbetskompisar/familj/bästa vänner, ja de är de mesta av det bästa för mig.
Men nu efter en trevlig kväll, som vanligt hos min andra familj med gott käk, idol och fina uppsättningar så ska jag nog bädda ner mig i min goa säng, puss på er mina finaste.
:)
♥
someone to love
bästa vän
every long lost dream led me to where you are
Idag har chefen åkt hem till estocholmo vilket innebär att jag har alla pärlor för mig själv, så kankse dags att börja rida nu och bara för det är så intressant för er att veta så är det den internationella städarveckan ute på logen nu, låter gött. pussss,
stjärnor
Norrköping
Efter en fyraveckors jobbperiod utan rast, vila och mat, nejdå riktigt så illa är det inte, det är fröken som överdriver :) Men en helg ledigt "hemma" i nkpg behövdes för att få mig som ny igen. Helgen tillbringades med familjen som alltid har några nya upptåg att bjuda på. Fredagen bjöds på fredagsmys, precis som det ska va, med mina allra finaste vänner, de jag har delat mest med, ni är fantastiska. Idol, chis, popcorn och läsk, vem trodde att denna kväll skulle sluta med hells angels och macdonalds. På lördagen var jag först på en snabbvisit på mitt gamla älskade norf, alltid lika trevligt. För att sedan komma hem och dyka ner i mitt efterlängtade badkar, vad är bättre än ett varmt bad, ett glas vin och min telefån, ae inte mkt va! Senare vankades det utgång med mina käraste HG, dessa kvällar brukar ju bli rätt vilda och inte trodde jag denna kväll skulle bli annorlunda men denna gång var vi nog en knippe lugnare, kankse för att det mäst spelades håkanbråkan, och vem kan dansa till det? Inte vi iaf. Men visst hade vi det trevligt. Söndagen bjöds på en fika hos mormor, alltid lika spännande att se hennes nya tillkomster i hemmet... sedan bar det av hemmåt mot mantorp där det blev macdonalds med bästa Alex och även lite undercover hemligheter med pp.
Kom ihåg att livet är inte de dagar som passerar, utan de dagarna man minns så fyll inte ditt liv med dagar utan fyll dina dagar med liv!
putte
Over and out, stallet är klart, några är klippta och nu är det riddags, hoopppallaa som turken i bussen skulle ha sagt. xo.
pina colada boy
Ännu ett meeting avklarat. Denna gången styrde vi kosan med tre små hästnäsor till Karlstad eller lite mera Carlstad horse show som det heter under denna högtidliga helg. Vi har hunnit med ett par stycken meeting nu, olika städer, olika hästar, olika resultat, olika happenings men något som inte har varierat är vädret för nog fan har det regnat varenda gång.
Hammarö hade inte riktigt förstått att denna helg skulle ha bjudit på hästhoppning, de missförstod det hela och anordnade vm i simning till våran förtjusning men inte hängde vi läpp för det. Hästarna var förstårs lika bra som alltid enligt mig, men chefen brukar ju ha andra åsikter om dem. Dock sken Baloo lite mer än de andra och gick o blev champion of the youngster. Så efter en helg med regn, lera, spöregn, mer lera, blöta kläder, blöta hästar, blöta boxar, ja allt var verkligen blött, men det var bara att packa ihop och bege sig hemmåt mot mitt älskade mantorp.
En helg i Ljungby har vi också hunnit med, och även de bidrog med regn i all ära, men visst hade vi det trevligt, jag, roine, anna och balo. Ingen superhelg men vad gör det om hundra år när altt kommer kring. Eter denna helg var det bara hem för att packa upp och sedan packa på nytt, denna gång var det efterlängtade Karlstad som väntade, med tanke på hur bra vi hade det förra året så kunde ju inte detta misslyckas?! Men efter denna helgs slutsatser så kan jag konstatera att folk förändras, vissa till det bättre och vissa till det sämre. Att de människor som en gång har betytt i princip allt kan sjunka direkt till noll, och de människor man har varit tvungen att leva utan kan betyda mer än allt, ja livet är orättvist men kom ihåg att för varje 60 sekunder du grubblar är en hel minut av förevigt förlorad lycka. Så ta för mycket foton, skratta för mycket och älska som om du aldrig blivit sårad för allt medan vi bli äldre, lär vi oss att vissa personer som vi trodde aldrig skulle strunta i oss, helt säkert gör just det en dag. Ditt hjärta kommer brista, förmodligen mer än en gång och det blir svårare för varje gång. Och även du själv kommer att ha sönder hjärtan - kom då ihåg hur det kändes när ditt egna gick i bitar.
Nog om deeptalk, helgen var super, näst intill iallafall. Jag gillar verkligen mina två sundetvänner, de är bäst. Hästarna var super som vanligt, inte alltid lätt att göra rätt men Baloo knep två nollor och Martin vann 1,45, det duger BRA.
long time, no see!
Dag 9 FINALEN
Dagen började med att jag och Johanna skulle försöka vara i tid för en gångs skull, vi lyckades inte. Men visst fick vi i oss champagne till frukost endå. Fröken hotade med att vi ej skulle få springa ut om vi fortsatte att dricka i skolan, det var nästan att man fortsatte att trotsa för att få stanna på älskade real för all framtid, allt jag ville denna dag var att morgondagen skulle vara precis som vanligt, och det var jag inte ensam om att tycka. Fröknarna hade samlats för att presentera sig med sina riktiga namn, vilket vi sällan kallar de, de höll tal och inte ett öga var torrt. Sedan såg vi en film med olika klipp från våran tid, och samtigit som sminket började avta efter alla tårar så var det dags för fotografering. Till våran glädje så var fotografen ingen mindre än favoriten Kim, och han fick fram skrattet hos oss alla återigen. Efter att vi tillslut hade fått ett någorlunda fint kort så var det dags för avslutningsmiddag på pronova, otroligt trevligt och sorgligt, eftersom våra lärare är minst lika sjuka som vi så blev det många glada skratt, som ibland ledde till tårar utav sorg.
Efter middagen var det endast några timmar kvar tills våran skillsmässo. Vi återvände tillbaka till skolan för att göra oss i ordning inför utspringet, för vanliga människor innebär "att göra iordning sig" att bättra på sminket, putsa klackarna och fixa håret men för oss betyder det mer, av med klackarna, på med tutorna och på med säkerhetslinorna(axelbanden) för snart var det dags för härj!
Men innan dess var det betygsutdelning, vet inte hur jag lyckades ennu en gång, men nöjd var jag iallafall, inte ett enda IG, förutom mitt frivilliga ig förstårs men vad gör det om hundra år när allting kommer kring. Sedan var det "frökenkramdags" och tårarna sprutade från alla håll. Aldrig vill vi lämna detta, men illa tvunget. Även de tuffaste av de tuffaste bjöd på ganska många tårar. I detta laget fanns det inte mycket smink kvar, mössan kliade och klänningen var smutsig - precis som det ska så att säga:)
Efter vi hade vrålat och viftat med våra galet fula flaggor genom fönstret var det dags att rada upp sig innanför dörren för att snart sjunga, sjung om studentens lyckliga dar. Först ut var grabbsen som mjukade upp publiken inför galenskaparna HG. Vi vrålade allt vad vi hade kvar efter 9 dagar utav enbart fest, men visst kunde vi liva upp hela parken med; HG TILL LANDSLAGET SHALALALLA! Sedan den där sången som vi bara kunde första versen på, men det var ingen som var förvånad som vanligt :)
Dags att hitta släkten i folkhavet, kramas, gråta, bli tung runt halsen och kramas lite till.
Nu var den stora tiden inne, FLAKET. Och även här är vi inte som alla andra, medans alla andra klasser bara tutade iväg till släktens jubel så fick släktarna till oss stå och titta på när vi dekorerade vårt flak, för varför ska man göra det i tid? Men efter ett tag kom vi iväg, och på fullaste allvar nu så var detta bland de roligaste timmarna i mitt liv, galet kul och fy i helvete rent ut sagt vad jag älskar dessa människor, de har varit mitt allt i tre år och snart är det över. Vi skrattade, sprutade champagne, dansade som vildar, tutade och härjade, vi gjorde det vi är bäst på helt enkelt, det vi är gjorda för. Men efter någon timme kom låten " det över nu", då brast allting, allt föll ihop. Jag kunde knappt andas längre så mycket som jag grät, det gjorde ont, överallt. När lastbilen rullade in vid skolan igen förstod vi allihopa att det var över, SÅ ÖVER. Vi ville inte gå av, ville stanna föralltid med dessa människor. Vi packade ihop och tog vårat pick och pack och drog oss hemmåt för lite släkt och vännerfirande, alltid lika trevligt. Efter ett par timmar med presenter, kramar, mat och dryck var det återigen dags att besöka vår genom tidernas bästa vän, krogen! FYFAN vilken natt, morgon och lite till, galet säger jag bara :)
Dag 8
Kvällen spenderades i ganska nyktert tillståd ute på landet hoss Elin för lite dekorering av vårat flak, dock öste regnet ner så mycket dekoration blev det inte av men vi myste och höll humöret på topp endå, en riktigt lyckad kväll med grill, glada skratt och världens bästa vänner, inget går fel mer er!
Sedan framåt midnatt begav vi oss in mot stan igen och min mysvän Johanna gjorde mig sällskap denna natt, vi skrattade i mängder som vanligt.
